Fokus om FRA
Denna veckas Fokus har ett stort FRA-nummer om processen från det den startade under förra sosseregeringen fram till nu. Det är bra att FRA-diskussionen utvecklas och börjar analyseras på ett mer intressant än vem som sviket vem och vad. Fokus har på ett ambitiöst sätt försökt få helhetsbilden av processen, vilket är bra. Till ganska stora delar överensstämmande med verkligheten, även om jag kanske hade valt att formulera det lite annorlunda och lagt tyngdpunkten på vissa avsnitt annorlunda i de avsnitt där jag har kännedom om processen.
Under sommaren har ju analyser och kommentarer formligen haglat om vad som egentligen hände. Jag har beskyllts för att vara för tyst och inte säga något. Jag har också beskyllts, när jag väl sagt något, för att ljuga eller vara så piskad att man inte vågar erkänna vad som egentligen hände. Ett ganska hopplöst läge, för att uttrycka sig milt.
Men jag har fortfarande stora förhoppningar på förbättringar i höstens tilläggsproposition, och då är det viktigt att fler partier tycker det är angeläget att faktiskt och konstruktivt göra något. Jag, tillsammans med Fredrick, kommer fortsätta driva den linjen.
Har precis svarat på ett blogginlägg på Hax blogg, lägger den här eftersom kommentarerna på min egen blogg är snarlika:
"Hej,
Det är intressant att läsa de analyser som görs i blogosfären om mitt och Fredricks agerande från december 2006, vid omröstningen 2007, vid omröstningen 2008, samt vårt agerande (eller icke-agerande, som det heter ibland) nu de sista tre månaderna.
Det som framstår som klart i dessa analyser är att tyckarna är betydligt mer medvetna om hur processen gick till och hur vi tänkte när vi agerade. De tar sig också rätten att recensera våra uttalanden och åsikter som att de inte stämmer med verkligheten - då tyckarna själva vet exakt hur verkligheten tedde sig dessa dagar.
Dessa måndader har lärt mig ganska mycket, framför allt att det inte tjänar något till att förklara varför man agerade som man gjorde eftersom det alltid är någon som säger att man ljuger, eller att man förskönar verkligheten, eller att man blivit piskad så att man inte vågar erkänna. Eller så försöker man sätta en stämpel av att man gjorde ett fulspel (trots att vi var väldigt måna om att hela tiden vara öppen i processen) alternativt inte varit inläst på frågan (vilket är ett direkt hån då jag arbetat med frågan sedan december 2006).
Det är ett ganska hopplöst utgångsläge för en person som mig som valde att spela ett högt politiskt spel och offentligt ta fighten för fler förbättringar. Jag kommer alltid välja modellen att påverka genom hårt arbete, än att hålla käften och bara gå och trycka på en nej-knapp. Det är så jag ser på mitt politiska uppdrag, jag är satt där för att vara konstruktiv nog att dra frågor åt det hållet min ideologiska kompass pekar.
För att då försvara mitt uttalande som citeras, så är det ju precis så, jag förklarar i ett längre blogginlägg i samband med omröstningen i hur jag då tänker och fortfarande tänker.
Inbilla er inte att FRA-frågan varit totalt död om den fallit i juni. Den hade kommit tillbaka i samma skick, kanske något förändrad (med då hade inga av oss som tryckt nej haft något att säga till om). Det är just det som är det politiska spelet. Nu fick vi under en pressad tid ytterligare tid och möjlighet att få in förbättringar under hösten.
Detta får ni ju naturligtvis tro och tycka vad ni vill om. Ni kommer förmodligen att välja att inte tro mig vilket jag tycker är oerhört synd eftersom de allra flesta av er har jag haft ett ett stort förtroende för, en stor respekt. Den naggas givetvis i kanten, när jag inte bemöts med dessa värden."
Under sommaren har ju analyser och kommentarer formligen haglat om vad som egentligen hände. Jag har beskyllts för att vara för tyst och inte säga något. Jag har också beskyllts, när jag väl sagt något, för att ljuga eller vara så piskad att man inte vågar erkänna vad som egentligen hände. Ett ganska hopplöst läge, för att uttrycka sig milt.
Men jag har fortfarande stora förhoppningar på förbättringar i höstens tilläggsproposition, och då är det viktigt att fler partier tycker det är angeläget att faktiskt och konstruktivt göra något. Jag, tillsammans med Fredrick, kommer fortsätta driva den linjen.
Har precis svarat på ett blogginlägg på Hax blogg, lägger den här eftersom kommentarerna på min egen blogg är snarlika:
"Hej,
Det är intressant att läsa de analyser som görs i blogosfären om mitt och Fredricks agerande från december 2006, vid omröstningen 2007, vid omröstningen 2008, samt vårt agerande (eller icke-agerande, som det heter ibland) nu de sista tre månaderna.
Det som framstår som klart i dessa analyser är att tyckarna är betydligt mer medvetna om hur processen gick till och hur vi tänkte när vi agerade. De tar sig också rätten att recensera våra uttalanden och åsikter som att de inte stämmer med verkligheten - då tyckarna själva vet exakt hur verkligheten tedde sig dessa dagar.
Dessa måndader har lärt mig ganska mycket, framför allt att det inte tjänar något till att förklara varför man agerade som man gjorde eftersom det alltid är någon som säger att man ljuger, eller att man förskönar verkligheten, eller att man blivit piskad så att man inte vågar erkänna. Eller så försöker man sätta en stämpel av att man gjorde ett fulspel (trots att vi var väldigt måna om att hela tiden vara öppen i processen) alternativt inte varit inläst på frågan (vilket är ett direkt hån då jag arbetat med frågan sedan december 2006).
Det är ett ganska hopplöst utgångsläge för en person som mig som valde att spela ett högt politiskt spel och offentligt ta fighten för fler förbättringar. Jag kommer alltid välja modellen att påverka genom hårt arbete, än att hålla käften och bara gå och trycka på en nej-knapp. Det är så jag ser på mitt politiska uppdrag, jag är satt där för att vara konstruktiv nog att dra frågor åt det hållet min ideologiska kompass pekar.
För att då försvara mitt uttalande som citeras, så är det ju precis så, jag förklarar i ett längre blogginlägg i samband med omröstningen i hur jag då tänker och fortfarande tänker.
Inbilla er inte att FRA-frågan varit totalt död om den fallit i juni. Den hade kommit tillbaka i samma skick, kanske något förändrad (med då hade inga av oss som tryckt nej haft något att säga till om). Det är just det som är det politiska spelet. Nu fick vi under en pressad tid ytterligare tid och möjlighet att få in förbättringar under hösten.
Detta får ni ju naturligtvis tro och tycka vad ni vill om. Ni kommer förmodligen att välja att inte tro mig vilket jag tycker är oerhört synd eftersom de allra flesta av er har jag haft ett ett stort förtroende för, en stor respekt. Den naggas givetvis i kanten, när jag inte bemöts med dessa värden."
posted by Annie at 11:40
9 Comments:
Med risk för att diskvalificera mig enligt Lex Godwin, så vill jag dra lite växlar till andra världskriget.
Om avlyssningen = folkmord, så är propsandet på omarbetning av den här dåliga lagen som att säga "vi ska inte ta livet av dom, bara frakta dom österut för omplacering".
Man röstar inte för fascism, så är det bara. Synd att vissa har svårt att fatta.
Hej Annie!
Det skulle vara intressant att höra dig närmare och djupare kommentera artikeln i Fokus.
Hur skulle du omformulera det du tyckte var lite snedvridet ur ditt perspektiv?
Hur skulle du omfördela tyngdpunkten i de avsnitt där du har kännedom?
Jag skriver detta inte för att piska på något drev mot dig utan för att jag är uppriktigt nyfiken på Fokus artikel och hur spelet bakom kulisserna uppfattas av de olika aktörerna med insyn.
Att folk är sura och besvikna på dig och Fredrick bygger nog främst på två saker:
1) Folk hade uppfattat att ni skulle rösta nej (oavsett vilket politiskt pris ni skulle få betala för det)
2) Folk tycker att huvudproblemet är samverkanspunkterna där all trafik kopieras till FRA och att detta inte kan efterregleras med kontrollstationer och annat.
Observera att detta är vad jag personligen tror om drevet mot er och inte nödvändigtvis vad jag själv anser om FRA-lagen.
Jag tycker det är tråkigt att folk lägger energi på att mobba dig och Fredrick isf att lägga energi på att uppmuntra de folkpartikvinnor som nu säger att de kommer fälla lagen i höst.
Personligen är jag även besviken på att ni valde att spela som ni gjorde under omröstningen men att man nu får köpa läget och se ert handlande som allmänbildning om hur politiken kan fungera.
Du skriver
Inbilla er inte att FRA-frågan varit totalt död om den fallit i juni. Den hade kommit tillbaka i samma skick, kanske något förändrad (med då hade inga av oss som tryckt nej haft något att säga till om).
Jag förstår inte. Om den hade kommit tillbaks i samma eller sämre skick så får man väl rösta nej en gång till. Hur svårt kan det vara? Det låter som det är viktigare för dig att vara med i maktens korridorer och kompromissa än att försvara den personliga integriteten.
Jag får nog hålla med Rasmus på copyriot, det här är en fråga där ett juridisk synsätt ställs mot ett tekniskt.
Det juridiska är just det du förfäktar, det handlar om att ställa upp regler för vad som får göras.
Det tekniska, som många av oss kritiker företräder, handlar mycket mera om vad som KAN göras.
Idag, så länge kablarna inte är inkopplade, så finns det ingen som KAN sammanställa all vår trafik på nätet, det finns ingen ifrastruktur som tillåter det helt enkelt.
Ur vår synpunkt är det därför i stort sett ointressant att ni lägger på en massa regler om vad som FÅR göras, det skyddar oss inte mot att tekniken missbrukas, eller att reglerna i framtiden ändras.
Det enda som är relevant är ifall kablarna kopplas in eller inte. Det är bara genom att inte bygga upp infrastrukturen för massavlyssning vi kan vara säkra på att den inte missbrukas.
Vi som kommer in i frågan utifrån den utgångspunkten, trodde kanske att ni och vi var överrens om det synsättet. Därför blev vi väldigt förvånade och besvikna när det visade sig att ni inte såg saken på det sättet.
För oss är detta inte en fråga som som går att hitta en kompromiss om, för oss handlar det om ifall kablarna kopplas in eller inte.
Det är svårt att hitta en kompromiss där, det är antingen eller.
Jörgen,
Det blev jag varse om när debatten drogs igång. Jag har varit tydlig med sedan starten att jag ser det nödvändigt med en strikt reglerad signalspaningsverksamhet (nu tycker ju alla partier detta, frågan handlar ju om när man hittat balansen mellan integritet och säkerhet). Därför har min ingång varit att förbättra lagstiftningen som sådan. För er som inte vill ha en signalspaningsverksamhet, är det naturligtvis väldigt svårt att hitta en lösning som känns bra eftersom vi i grunden tycker olika.
Just nu pågår arbetet med att se på hur den tyska lagen är uppbyggd och om vi kan använda några av deras regleringar i den svenska - således den juridiska vägen.
Annie, här finns några uppmuntrande ord.
annie, du säger att om man inte vill ha avlyssning i kabel så vill man inte ha signalspaning. Det är ohederligt, och du borde lyfta dig över den typen av argument.
Signalspaning är ju fråga om att spana på fientliga militära system med radiomottagare. Denna moderna omskrivning som gör massiv bearbetning av civil trafik (kalla det massavlyssning eller massbuggning, big deal) till normen för signalspaning är, faktiskt, lögnaktig.
Att glidningen från övervakning av militär trafik till civil trafik betraktas som en rimlig är för mig fullkomligt barockt.
Annie, ha åtminstone heder nog att skilja på signalspaning och civil massbuggning. Sen kan du ju argumentera för civil massbuggning om du vill, och jag kan fortsätta vara för signalspaning.
Svar i denna tråd.
Tjiddevipp!
HAX
"med då hade inga av oss som tryckt nej haft något att säga till om"
Va? Ni tryckte ju JA!
Skicka en kommentar
<< Home