FRA och signalspaning - snart votering

Jag sitter i partiets öppenhets-och trygghetskommitté och är också talesperson för integritetsfrågor. Mötet innan julledigheten kom frågan om FRA och signalspaning upp i kommittén. Sedan dess har ett enormt arbete lagts ner på denna fråga på olika sätt . I kommittén, i Integritetsskyddskommittén och av rent personligt intresse. Jag har också åkt runt i landet och pratat om lagen och integritet. Ungefär runt jul började min ångest, som i ungefär tre veckor varit på en ständigt hög nivå.

Under denna tid har jag läst, läst och läst. Jämfört med tidigare förslag. Och lyssnat av. Jag ser också att de enorma arbete som några centerpartister gjort faktiskt har givit resultat. Som liberal och politiker lever man också med sanningen att allt kan bli så mycket bättre. Men också med sanningen att se tillbaka på vilka krav man ställde och vad som uppnåtts.

Jag var ute tidigt i media med att markera att jag tyckte det gick för snabbt, jag tyckte det var nonchalant att inte invänta integritetsskyddskommittén och jag, tillsammans med Staffan, föreslog en kontrollstation, en utvärdering, av integritetsskyddet efter ett antal år som ett minimikrav.

Vi står inför en tid där vi kommer att ha signalspaning. Oavsett vad som händer vid voteringen så kommer en signalspaning att finnas - det hade den gjort både med en s-regering och nu med en allians-regering. Det ska man ha med sig i diskussionen. För mig som liberal har utgångspunkten då varit, som jag uttryckte det i någon tidning i våras, "att hitta så många kuddar som möjligt för den personliga integriteten". Kuddar som jag varit delaktig i att få in i det förslag som nu ligger.

Integritet som en mänsklig rättighet måste, enligt RF2:12, vara godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Denna proportionalitetsbedömning är naturligtvis omgärdad av en massa subjektiva parametrar. Vissa timmar tycker jag helt klart att den föreslagna lagen inte är godtagbar, vissa timmar tycker jag att den är det, med hänsyn till den rad av förslag som jag och partiet har fått in och i den omvärld vi lever i.

Jag kommer att trycka Ja när det är dags för votering. Förmodligen kommer sossarna att förhala historien ytterligare och skicka det till oss i KU, via lagrådet och till KU igen så att beslut fattas först på onsdag, men det vet vi inte förrän nu på torsdag.

Jag kommer att rösta ja för att man tillfört skrivningar om det som jag krävde i våras: om en öppning för integritetsskyddskommitténs betänkande och om en utvärdering hur integritetsskyddet efterlevs. Dessutom så har man tillsatt ett integritetsskyddsråd liksom två oberoende avdelningar i FUN med domarerfarenhet, något som heller inte fanns i ursprungsförslaget innan proppen lades.

Jag är högst medveten om att det är många som är mycket besviken över hur jag kommer att rösta, men jag har märkt genom de mail och samtal jag fått att det är många som vill veta hur jag resonerar varav detta långa blogginlägg. Men ni ska också veta att jag gör det med ett tyngt ideologiskt samvete men med insikten att jag ändå gjort det jag kunnat under våren för att få in så mycket skydd det gått.