Min åsikt om Åke

De sista veckorna har jag fått mail som frågat varför jag inte berört Åke Green påmin blogg och vad jag egentligen tycker om hans ageranden. Skibenterna har också undrat om det är för att jag inte vågar skriva min åsikt eftersom många av mina läsare är från det kristna bältet i Småland. Absolut inte.

Min spontana reaktion när jag hörde hans genomvidriga och totalt respektlösa predikan var att den mannen bryter mot alla mina grundfundament, han ska åtalas och dömas. Det är djupt kränkande varje individ att få höra att man är en svulst på samhällskroppen. Det är tydligt hets mot folkgrupp att peka ut en hel grupp människor och beskriva dem på det smaklösa sätt han gjort.

Hetslagstiftningen är klockren på Åkes predikan och jag hade om jag praktiserat som domare gladeligen fällt honom för hets mot folkgrupp direkt på paragrafens lydelse.

Precis som annan europeisk rätt står den över svenska lagar och Europakonventionen, som är inkorporerad i Sverige håller upp ett vakande finger för rätten att kunna uttrycka sig fritt. Inom vissa,vida gränser.

Yttrandefriheten är för mig som liberal inget man kan nagga i kanten på. Det är en förutsättning för ett öppet och demokratiskt samhälle. Alla människors lika rätt och värde är också för mig som liberal inget man kan tumma på. Då dessa kolliderar finner vågskålen yttrandefriheten inte är gränslös. Någonstans måste accepterandet av åsikter dras. För mig dras det då hatfyllda ord driver människor till hatfyllda gärningar. Det har det inte gjorts i detta fallet.

Vi kan inte ha en yttrandefrihet som inte ger utrymme för uppfattningar som vissa finner frånstötande, orimliga och sårande. Då förlorar vi hela frihetskonceptet. Obehagliga och genomruttna predikningar som Åkes ska mötas med ord och inte domar. I ett liberalt samhälle måste det även finnas plats för den intolerante och homofobe Åke.

Från och med igår har svensk rätt praxis på området gällande yttrandefrihetens gränser. Det är något jag välkomnar.

Krossa de rika

Idag när jag vandrade hemåt gick jag förbi en hemlös som satt och spelade Stilla Natt på fiol. Kallt och vintrigt, lite så där småmysigt kändes det att gå hem. När jag rundat hörnet möttes jag av ett stort gäng med röd fanor.

Det var dags för demonstration, inte någon vanlig nazistisk dagen till ära, utan ett röd-socialistiskt lämmeltåg som skanderade "Tillsammans" "Krossa dem". De röda överhuvudena gick stolt längs fram och höll upp ett plakat där det stod "Tillsammans mot de rika".

De röda fanorna figurerar också på s-kongressen, på kommunistkongressen, på LO-kongressen. Persson, ska inte alla vara med, i din enkla värld? Ideologin och de röd fanorna är slående lika med fackförbundets och vänsterkantens fanborgar. Ja, ideologin överensstämde visst också.

Den hemlösa, spelande människan skänkte betydligt mer värme än vad dina bröder och systrar gjorde i krossa-de-rika-tåget.

Tacksamhet

Det är det jag känner idag. Kom i förmiddags hem från Makedonien efter en kul helg med upplevelser som för mig var utöver det normala. Skakande och rörande upplevelser av att se staden Skopje och dess fattigdom. Arg över hur kommunisterna kan förstöra ett så egentligen vackert land, så totalt. Förundrad över alla militärer som var på hotellet. Förkrossad över de gatubarn och fattiga människor jag sett. Upprymd över hur kul jag ändå haft efter att ha träffat alla underbara människor.

I den gamla delen av Skopje

Vacker utsikt i Skopje

Staty som en symbol för den revolutionära kommunisttiden

Muren som skyddar den gamla delen av staden

Makedonien

I morgon bitti flyger jag till Skopje, Makedonien, för att vara med på Executive Committee och General Assembly i vår paraplyorganisation IFLRY. IFLRY är den världsomfattande organisation som samlar de unga liberalerna och kämpar för en global frihet.

Resolutioner om bland annat världsfattigdom, om västsahara, om barnsoldater ska avhandlas. Kontakter ska knytas och roliga återseenden ska göas med vänner runt om. Möten, Partaj och förhoppningsvis också en liten titt i Skopje.

Är tillbaka på måndag.

Lasermannen kostar mig 1920:-

I julklapp förra året fick jag boken Lasermannen, skriven av Gellert Tamas av min nära vän, Jonas. Jonas är en person som ser till att jag inte dränker mig med juridisk kurslitteratur och politiska mötespapper och sticker till mig böcker som man ska ha läst. Han var den personen som introducerade Till världskapitalismens försvar för mig för fyra år sedan, innan jag fick upp ögonen för mitt partipolitiska engagemang.

John Ausonius är en av de mest knepiga och fängslande personer jag läst om. Den främlingsfientlige mördaren, med tyska föräldrar och kolsvart hår, fascinerar. Lasermannen är en bok som man slukar. Av blandande känslor av oförståelighet, spänning och ilska över Ny Demokratis indirekta inflytande över John Ausonius.

Idag damp avgiften till Radiotjänst ner, igen. Eftersom jag aldrig slår på burken knappt, känns det som ett hån varje gång man betalar den där räkningen. Men man känner sig kolossalt laglydig och ordentlig. Ikväll ska jag titta på serien om Lasermannen - serien som kommer kosta mig ca 1920 kronor. Men det är det värt!

Systembolaget kämpar för sin överlevnad

Dagens reklamkampanj i svenska dagstidningar av brevet som sänts till José Manuel Barroso fick mig att le lite grann. För kommissionen torde det vara en tuff fråga att tillåta det svenska alkoholmonopolet om man ser till EG:s grundmurade första pelare: Den fria rörligheten. Som vanligt hävdar förespråkarna det mycket riktiga undantaget på grund av sociala skäl. Hur kommer det sig att svenskarna måste ha alkoholrestriktioner pga av sociala skäl när inget annat land behöver det?

Kostnaden av dagens alkoholskador uppgår till samma pris som inköpet av 100 000 yachter. Vill du dessutom se Pernilla August och andra roliga klipp från Systembolagets överevnads-film tittar då här. Riktigt underhållande!

Västsahara - de glömdas land

CUF har ett samarbete med den västsaharianska befrielserörelsen Polisario. Polisario verkar bland annat här i Skandinavien för opinionsbildning och information om konflikten som media och politiska beslutsfattare glömt - ockupationen och konflikten i Västsahara.

Västsahara gränsar till Marocko, vilka ha ockuperat området sedan 1975. Västsaharianerna lever i flyktingläger och situationen är ohållbar. FN har i flera omgångar fördömt situationen men ingenting händer. Marockanerna vägrar att göra Västsahara till en autonom stat och undergräver västsaharianernas frihet och liv.

CUF har länge verkat för att Västsahara ska göras till en självständig stat. Imorgon startar Polisarios kongress i Västsahara. Jag hoppas att samlingen ger politisk ork att fortsätta sin kamp för ett fritt land och också att världens ögon vänd mot det ockuperade landet.

Mångfald och Närhet är medicinen

Debattartikel

Bra vård är viktigt. Det tycker alla, från höger till vänster. Den ska vara trygg, human och ansvarsfull. Men här slutar likheterna, framför allt saknar vänsterkartellen visioner för hur vård och omsorg ska bli bättre. Det behövs ett värderingsskifte! Ett värderingsskifte där människan och inte systemen står i centrum. Där trygghet och ansvar blir mer än vackra ord på papper.

När vänsterkartellen pratar om vård så är det mycket snack och lite verkstad. 10 miljarder inom äldreomsorgen, som (s) föreslår, räcker knappt till valfläsk, om pengarna ska användas under ett decennium i landets alla kommuner till att öka tryggheten och tillgängligheten. Kvaliteten i svensk sjukvård är i världsklass inom vissa områden men akilleshälen är fortfarande inte botad. Fortfarande råder det långa köer, fortfarande finns det inte tillräckligt nära och trygg vård.

För vänsterkartellen blir systemen allt viktigare än människan. Landstingens vara eller inte vara, stopplagar för alternativ vårdgivare, registerhantering och tvång på arbetsgivarna att betala en större del av sjukskrivningskostnaden har blivit medicinen för att hålla en fortsatt god
vård. Intraprenader, valfrihet och den enskilda människan finns inte ens med på deras dagordning. Häri ligger den ideologiska skillnaden.

För mig och Centerpartiet är vård- och omsorgstagaren viktigast. Att du snabbt får vård och rehabilitering när du blir sjuk, att äldreomsorgens ledstjärna är respekt och humanitet, att vi ska ha vård och omsorg nära dig. För att minska det personliga lidandet som det innebär att vara sjukskriven och för att snabbt komma tillbaka till sitt arbete krävs en
effektiv, men samtidigt god vård.

Det finns så otroligt många duktiga vårdgivare i Sverige. Duktiga och engagerade undersköterskor och sjuksköterskor. Läkare som brinner för sitt yrke. Både i privat vård och i den som landstinget driver. Vem som driver sjukhusen, äldreboenden och vårdcentraler kan inte få hindra att du får vård, nära och bra. Vi föreslår därför en stor valfrihet och mångfald av
vårdgivare.

För visst är det fantastiskt! Idag är en av Sveriges viktigaste exportprodukter just vård. Det svenska företaget Capio har fått i uppdrag att bygga 14 nya akutsjukhus i England, samtidigt som socialdemokraterna här hemma vill förbjuda Capio och andra att ge vård. Det offentliga monopolet skall till varje pris försvaras. Det samtidigt som köerna till vården ringlar långa i många delar av landet. Jönköpings landsting ligger i framkant men regeringen sätter P för dig att bestämma själv.

Om vården ska vara effektiv behöver den också finnas nära. Det är därför Centerpartiet alltid betonar vikten av att de små vårdcentralerna ska finnas kvar och utvecklas. Att få kontakt med en läkare som du känner till är avgörande för tryggheten.

Bra vård och omsorg. Det kanske alla är överens om. Men vägen dit ser olika ut. Min och Centerpartiets står för valfrihet och med vård- och omsorgstagaren i centrum. Ett samhälle med mer människa och mindre system. Som är tryggt, nära och medmänskligt.

Kommer GP att leva upp till sina ord?

"Socialdemokraterna har alltid hårt och rejält bekämpat både nazismen och kommunismen"
Göran Persson 1998

Göran Perssons bekännelse i helgen där Moderaterna kraftigt avfärdades som regeringspartner och där Vänstepartiet fick ett varnande finger.

"De har ju en tradition som i huvudsak inte är parlamentarisk"
Göran Persson om Ohlys vänsterparti

Kommentaren måste svida ordentligt hos de gamla rödkommunisterna, om man ser till att de suttit i riksdagen sedan 1921.

GP ska ha en eloge om han klarar av att bilda regering utan Vänsterpartiet i nästa val. 8 år har gått sedan han sa det första citatet och under 8 år har han haft dem hack i häl i de politiska besluten. Vänstersamarbetet torde vara GP:s akilleshäl. Det är alltid lika roligt att skriva vänsterkartellen, eftersom dels retar det Persson men samtidgt är det nutida, någorlunda objektiva verklighetsbeskrivning över det svenska regeringarbetet.

Förnomineringen igång

Medlemsomröstningen till riksdagslistan i Jönköpings län är i full gång nu. Medlemmarna får poängsätta sina kandidater och resultatet ska sedan vara vägledande för nomineringskommittén när de skriver ett förslag till stämman den 12 januari.

Jag har tidigt deklararat att jag kommer att driva personvalkampanj och hoppas att jag har stöd bland medlemmarna att komma högt upp.

"Jag vill skapa ett samhälle som är tryggt, nära och enkelt. Ett samhälle med mindre stat och mer människa"

Är du medlem i länet kan du rösta här

Abstinens

Denna vecka har en ny form av abstinens hittat fram hos mig. Jag har tidigare upptäckt att jag bär på ett rejält godisbegär, ett sådant begär att jag faktiskt blir riktigt lugn när jag intar mina kära små godisbitar.

Mitt datorbegär är nog större än vad jag trodde. Ni kan inte ana kvällens känsla när jag satte mig för en timme sedan för att ta itu med veckans mailbox och blogginläggen. Arbetet lär fortgå några dagar men Halleluja vad glad jag blev när lill-datorn (den bärbara) äntligen började fungera igen.

Datorn har vinterkräksjukan

Mina båda datorer har varit sjuka i veckan och kommer att vara nedbäddade ett litet tag till tills de kommer hem efter liten vaccinering och behandling.

Det är anledningen till den låga aktiviteteten på bloggen nu de här dagarna.

Men nästa vecka hoppas jag att jag är tillbaka igen,
Annie

Unga släpps inte in i det gröna folkhemmet

Här skriver jag om ungdomsmisären i sossarnas politik där de satsar mer pengar, mer tid och mer uppmärksamhet kring pensionärerna än unga människor. Trots att arbetslösheten är dubbelt så stor bland unga under 25 år, blundar sossarna.

Medelåldern på Socialdemokraternas kongress låg på 47 år. Drygt 1 av 20 ombud var under 30 år. Motsvarande siffra för befolkningen i sin helhet är 1 av 3. Det förklarar generationsklyftan och ungdomsmisären i vänsterkartellens satsningar.

Den svenska välfärden kan inte överleva på gamla meriter. Den kan bara utvecklas genom nya friska tag, inte minst av ungdomar. Socialdemokraternas paroll "Alla ska med - så enkelt är det" måste ha utelämnat samhällets framtid, den yngre generationen. Om alla ska vara med måste Persson leta fram nyckelknippan, låsa upp dörren och ge ungdomar riktiga jobb, riktiga bostäder, riktiga inkomster.

Detta snack om dagis!

Följer med uppgiven spänning debatten mellan Nina Björk och Maria Larsson. Nu har Liza Marklund också tyckt till. Och vad pratar de om? Jo, om dagis är ett paradis eller en institution för föräldrar att bara lämpa av sina ungar.

Ofta får man höra i debatten att dagis gör barn mer kreativa, mer ordningssamma, mer sociala. Barn som har gått i dagis har dessutom bättre betyg, klarar sig bättre i yrkeslivet. Frågan är om de själva verkligen gått på dagis när de uttalar sig så?

Jag har aldrig gått på dagis eller fritids. Ok, jag kan lite färre leksånger men det är väl allt. Jag känner mig varken särskilt slarvig eller associal. Mina betyg är rätt hyfsade trots att jag inte gick på dagis.

Att gå på dagis spelar ingen som helst roll för ett barns utvecklande. Min poäng i diskussionen är just att de föräldrar som lämnar barnen på dagis, tycker naturligtvis detta är fantastiskt medan de som lämnar sina barn hos farmor eller är hemma med dem tycker det är det bästa. Frågan handlar i grund och botten om valfrihet. Det handlar om att staten inte ska garantera en all-inclusive-lösning utan enbart erbjuda flygbiljetten. Staten ska fixa förutsättningar och sedan ska vi själva få pussla vår livssituation.

Väljer jag det som är bäst för mitt barn och min familj ska väl andra skita i orsaken och konsekvenserna. Styr över diskussionen dagis/icke dagis till att prata om invidualitet och valfrihet istället för att glorifiera respektive klanka ner på dagisverksamheten.

Upploppen i Frankrike kan komma till Sverige

De fruktansvärda dåden i Frakriker väcker intresse, frustrerar, chockar ochberör. De ekonomiska skadorna och det mänskliga lidandet är svåra att mäta. I de områden där upploppen härjar som mest är där arbetslösheten är skyhög, integrationen obefintlig och människors livssituation ej värdig ett välmående land.

Utanförskapet växer och de första som får ta smällen är invandrarna och de unga. Vänsterkartellens politik riskerar att sätta Sverige i samma situation. Den stela svenska arbetsmarknanden för både invandrare och unga håller oss stadigt utanför. I skickliga grepp har fackförbunden klarat av att cementera svensk arbetsmarknad så hårt att det är oerhört svårt att komma in för den som inte redan är skyddad av en anställning.När möjligheten till arbete minskar växer desperationen.

Segregation och Utanförskap leder till desperation. Vi behöver få folk i arbete, förtagsamheten är nyckeln till att dörren till integration och arbete öppnas. Varför kan inte vänsterkartellen förstå detta? Istället vill de motverka låglönejobb men har precis skapat en marknad där de många arbetslösa kan komma att slåss om jobben genom att acceptera lägre löner. Det är inget fel i det, ett lågavlönat jobb är bättre än inget jobb. Återigen har arbetarrörelsen dubbelmoraliserande och svår att förstå.

För den utan egen inkomst kan ett lågavlönat jobb vara det som ger inträdesbiljetten till arbetsmarknaden. Den möjligheten förnekas fler än 140 000 unga och enormt många invandrare. Den inträdesbiljetten kan minska vreden hos unga och utanförskapet hos invandrare. De franska upploppen är fruktansvärda men i stundens eftertanke ser man de motiv som ligger bakom. Frustration, vrede och utanförskap. Ett samhälle där inte alla får vara med.

Välkomna alla utländska tandläkare till Sverige!

Det var med stor glädje jag idag läste om den politiska bomben, att ett nytt Laval á la tandläkare kommer till Sverige. Och de kommer att öppna inte långt från varken LO-borgen eller Rosen-borgen i Stockholm. Priserna kommer att vara hälften än folktandvårdens, troligtvis också betydligt effektivare, eftersom de faktiskt måste vara konkurrenskraftiga och vinstgivande för att lyckas.

Tänk vad lite konkurrens kan göra! Pressa priserna för oss konsumenter. Skapa humanare priser så att jag faktiskt har råd att kunna tänka mig gå till tandläkaren en gång om året. Eller i vart fall kanske laga båda de hålen jag hade förra året, vid samma tillfälle. Då slipper man tandvårdsreformer och subventioneringar i sann högsocialistisk anda. Istället låter man mig som människa och konsument få bestämma och reglera marknaden.

Om den genomvidriga konflikten mot Laval nu kommer att upprepas hoppas jag å det innerligaste att regeringen tillsammans med buksvågern LO får kraftig bakläxa av EG-domstolen. Strider mot EG-fördraget gör de hatiska demonstrationerna tydligt, frågan är bara om kommissionen och domstolen är modiga nog att dels anmäla men också döma i den vägen.

Så alla ni fantastiska utländska tandläkare som startar företag i Sverige: Ni är de som ser till att alla garanteras att kunna gå till tandläkaren. Så enkelt är det.

"Alla ska med - (s)å enkelt är det"

Jag har blivit bloggutmanad av Fredrick Federley gällande sossarnas Sverige-runt kampanj där de ska se till så att svenska foket verkligen förstår att de inte vill att någon ska bli överkörd, dränkt eller bortglömd. Utmaningen är att hitta på fem alternativa slogans till deras oneliners och sedan utmana ytterligare 5 personer.

Jag väljer att göra det utifrån sossarnas världsbild:

• Fler myndigheter och färre företag. Så enkelt är det.
• Marx + S + LO. Så enkelt är det.
• Mindre hos dig, mer hos mig. Så enkelt är det.
• Fler paragrafer, färre som förstår. Så enkelt är det.
• Mer skatt, total kontroll. Så enkelt är det.

Gör man det utifrån min världsbild:

• Färre sossar fler företagare. Så enkelt är det.

Jag utmanar nu:

• Lisa Falk
• Magnus Andersson
• Lars-Anders Eriksson
• Gunilla Hjelm
• Johan Sjöberg

Friåret - istället för att satsa på riktiga jobb

Friåret i år kommer enligt Ams att kosta 1,4 miljarder kronor och nästa år 2 miljarder kronor. Nästa år kommer vänsterkartellen att utöka antalet friårsplatserfrån 10 000 till 14 000 stycken. Intresset för friår minskar markant, enligt beräkningar från Ams själva kommer man vid årsskiftet att ha 6000 lediga platser och de allra flesta län har svårt att hitta tillräckligt många intresserade.

Friåret är en komplicerad historia utifrån många aspekter. Visst är det bra att arbetslösa får in en fot på arbetsmarknaden, visst är det bra att några kan gå hemma och öka sin livskvalité. Det som gör friåret till en konstig institution i samhället är ju att det inte leder till någon reell nytta. Och att arbetsförmedlingen som förutsätts ska förmedla jobb i realiteten endast håller på med friårsplaceringar.

Antalet arbetstillfällen blir detsamma. Det finns ingen samhällsekonomisk vinst (eftersom det är mp som ligger bakom det, kanske inte det är så svårt att räkna ut). Svenskarna, som måste jobba mer, jobbar mindre. När försörjningsbördan ökar är det knappast läge att ge arbetsföra personer betald långledighet.

Sverige behöver fler arbetstillfällen, fler som arbetar och en regering som gör detta möjligt. Inte en som hejjar på Ams och som låter Ams fixa karuselljobb istället för riktiga jobb.

Dagens citat

"Sluta med det här vuxen-daddandet där folk invaggas i tron att de ska få saker gratis utan motprestation".

Linda Skugge som är irriterad på politikernas generositet med skattemedel. Hon syftar på moderaternas förslag om gratis förskola från tre år.

Citatet innehåller en stor portion sanning. Ja, varför inte köra hela lönen som skatt och sedan är allt gratis i hela samhället? Skulle det inte vara helt underbart med gratis CornFlakes, tanka bilen gratis, hämta ut en pälskappa?

Johan Staël von Holstein

Johans kolumn i måndagens Metro var riktigt lysande. Det var längesedan jag läste en så klockren kolumn. Han efterlyste ett entreprenörsparti och jag tänkte för mig själv att "Centerpartiet är ju det enda trovärdiga entreprenörspartiet -det begreppet ska vi använda på ett bättre sätt".

Idag läser jag Metro och ser en kommentar till Johans kolumn där skribenten anser att det behövs fler entreprenörer, att skolan ska genomsyras av företagsamheten och att just Centerpartiet är entreprenörspartiet. Väl hemma avslöjas att min sambo lyckats få in kommentaren. Läs den här.